onsdag 30 april 2014

Spelglädje, färgglädje och kärlek

Förra sommaren kom jag på att jag skulle spana efter sällskapsspel när jag besökte nån loppis. Spel är ju så huvva dyrt i butik, men i andra hand har spel inget särskilt högt värde. Varför då köpa för nypris?

Sen är det också roligt att man genom att handla på loppisar då och då får såna där härliga nostalgitrippar,
som ex när jag i somras hittade detta lilla lus-spel för en ynka femma. Nån fler än mig som spelat detta ;-)





Jag tycker det är väldigt trevligt att spela sällskapsspel och särskilt på somrarna i mina föräldras och svärföräldrarnas sommarstugor. Det brukar kunna bli en hel del spelkvällar, speciellt vid regnigt väder (kanske också för att TVn inte lika ofta står på också).  Fast, det är klart. Det senaste åren har det blivit färre spelstunder.... i och med alla små barn som kommit till vår släkt. Eller vänta nu, färre spelstunder har det ju inte blivit, men kanske färre spelkvällar tillsammans med vuxna ;-)

Min dotter vill jääämt spela spel med mig (sådan mor, sådan dotter?). Och det är ganska trevligt faktiskt, även om jag hellre skulle spela ex. Settlers (men det får ju vänta). Min dotters favoritspel har länge varit UNO, så det har jag och hon hunnit spela många gånger... och hon vinner nästan jämt (P.S. Nej, jag har inte låtit henne vinna, hon vinner :-)

Nu ska ni få gissa vilket som är mitt favoritspel bland dem ni skymtar på denna hylla (som står i vårt vardagsrum):

Spelglädje
 
För nåt år sen blev jag tipsad om att ladda hem favoritspelets App... men jag blev snabbt alldeles för beroende... eller nästan beroende. Jag lyckades nämligen bestämma mig för att efter 2 veckor ta bort appen. Detta för att åter bli en närvarande mor och fru igen... och för att inte ockuppera toaletten. Så, inga spel på mobilen för mig! Jag föredrar riktiga sällskapsspel!

Visst kan det vara roligt att spela via sin smartphone.... men det går inte att på långa vägar jämföra med att sitta och spela live med familjen i sommarstugan: höra ruzzlet när man skakar om tärningarna, höra tickandet från den gamla äggklockan, få skriva för hand och sen få läsa upp alla ord man skrivit för en åhörarskara som både faschineras av alla ord jag hunnit skriva ;-)  plus skrattar åt mig när jag försöker försvara alla de möjliga konstiga ord jag hunnit få med i min ordlista.


Spelet heter Ruzzle... eller rättare sagt: ORDBOXEN! :-)


Så vill jag avsluta detta inlägg om spelglädje med ett inlägg om färgglädje. Såg ni detta fyra-i-rad-spel:

Färgglatt fyra i rad


Det är min Farfar som har gjort träspelet och min Mamma fick för nåt år sen en idé om att måla hela spelet och ge det som present till mig. Tänk, hon har suttit och målat varenda kula, för min skull! Snacka om kärlek








tisdag 29 april 2014

Shopp-stopp!?

Igår hade min man bokat tid för blodgivning på sjukhuset och också tid för besiktning av bilen. Så, vi passade på att ta en dag på stan hela familjen. När han for till sjukhuset släppte han av mig och barnen i centrum. Jag köpte lite jox på pandurobutiken, lite bebispresenter och sockar till lillkillen (måste finnas strumptroll i vårt hus, för vars försvinner annars alla dessa sockar?)
När han var klar på sjukhuset fick jag dessutom lite egen shoppingtid. Hade tänkte mig nåt nytt vårigt härligt  plagg till mig själv. Men bara efter en kort stund blev jag så sjuukt trött i huvudet av alla dessa tusentals plagg som omgav mig. Och kände: Varför i allsin dar ska jag egentligen köpa nåt? Jag har ju inte ens kollat efter vad jag egentligen köpte förra våren, och våren innan dess osv... Kan verkligen alla mina kläder vara obrukbara eller gräsligt fula, så där fula att jag bara måste köpa fler plagg? Nä, stopp och belägg.

Jag har inte gått igenom min garderob än, men bestämde mig igår för att jag, innan jag köper ett nytt plagg igen, ska använda alla de kläder jag redan har. Men hallå? Det hänger ju säkert massa kläder i garderoben som jag egentligen inte vill ha eller kan ha (kroppsformen är inte densamma som för några år sedan ;-)
Ja, om det stämmer då är det väl hög tid att jag går igenom varenda plagg och faktiskt låter någon annan få glädje av några av plaggen istället.

Jag avskyr "slit och släng"-kulturen och hur lätt det är att själv falla dit. Eller varför heter det egentligen så...? Många sliter ju inte ens ut sina kläder innan de slängs....

Jag har på de senaste åren blivit mycket bättre på att lämna in kläder och annat som jag inte behöver till återvinning/secondhandställen. Men, jag är fortfarande en fånge i den materialistiska värld jag omges av. Bättre har det blivit nu när jag inte längre bor eller jobbar i stan, men inte helt bra.

Det finns mycket som jag behöver bli bättre på när det gäller att tänka och vara miljövänligare: handla ekologiskt och närproducerat, ta cykeln istället för bilen, handla mindre, etc etc...
Det är lätt att drabbas av apati och känna att det inte tjänar nåt till att ens försöka. Men, vad händer om alla tänker så? Varför inte istället ta ett steg i taget, i rätt riktning. Ett steg jag kände att jag ville ta, efter gårdagens tankar, var att försöka att inte köpa några nya plagg innan jag (fr o m denna stund) använt alla de plagg jag faktiskt redan har + gett bort de plagg jag inte använt på flera flera år eller vuxit ur. (Tja... nya skor kan nog behövas då jag får skavsår av dem jag har och kanske ett till amningslinne om jag inte ska tvätta förjämnan)

Kanske kan jag dessutom få ge någon fler därute en tankeställare genom att jag delar med mig av mina vanliga vardagliga funderingar. (Jag tror faktiskt att jag själv nån gång, för ganska längesen, läste en känd bloggerskas inlägg där hon hade satt upp just detta klädmål. Och för att ha koll på vilka plagg hon inte använt hade hon tydligen vänt galgarna på olika sätt... Jaja, nog om det. Det var verkligen en parentes)

Stan-dan avslutades med ett trevligt besök på en butik jag skulle rekommendera att handla på, om man nu alltså bara måste få shoppa. För det pengar du handlar med här... går ju till nåt jättebra! Och det är dessutom ett miljövänligt alternativ! PK Second hand:



Nä, förresten: Stan-dan avslutades inte på pksecondhand utan med ett kort besök på Nordanås stora lekpark. Och när jag satt där och tittade på mina underbara fina barn, och lillpojken nu äntligen log så där underbart mot mig när jag nu äntligen stannade upp och gav honom lite mer uppmärksamhet, kände jag: "Varför handlar vi så mycket, när det bästa i livet är gratis?". Dessutom blev jag åter påmind om den supermysiga utflykten i lördag.


Detta läste jag idag när jag googlade på "Slit och släng":
Vi slänger åtta kilo kläder per år. Textilier som egentligen hade kunnat återvinnas. Vår konsumtion av kläder är något som måste förändras om klimatmålen ska nås. Därför testas nu textilreturer som en hjälp på vägen.
Nya färger, trender och modeller. Vi handlar mer kläder än nånsin. Mer än vi behöver och det vi inte längre vill ha slänger vi.
Genomsnittssvensken slänger åtta kilo textilier om året och endast 20 procent lämnas till välgörenhetsorganisationer. Forskare på Högskolan i Borås har tillsammans med Gekås i Ullared startat flera textilreturer för att öka återvinningen. Tanken är att kunderna ska rensa garderoben och återvinna innan dom handlar nytt.
- Poängen är att man inte bara tar emot hela kläder utan också trasiga, säger Daniel Hjelmgren lektor marknadsföring. De trasiga kläderna går till återvinning. Fibrerna återanvänds i nya produkter.
Intresset har dock inte varit så stort som man hade hoppats på, men i Storbritannien är den här typen av återvinningsstationer populära och därför tror forskarna att tillströmningen enbart beror på ovana.
- Vi har blivit duktiga på att återvinna glas, metall, plast och papper, säger Karin M Ekström professor företagsekonomi. Varför skulle vi inte kunna bli bra på att också återvinna textil?

 http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastnytt/slit-och-slang-atervinn-istallet


Vårstädningen på bloggen och ett tips på en ljuvlig blogg


Hej hopp! Jag kommer snart med flera nya inlägg (har många nya uppslag och tankar jag vill dela).
Under tiden ni väntar - passa på att klicka på rubrikerna. Jag har nu nämligen vårstädat lite här på bloggen ;-)  Eller nu och nu... det har jag ju gjort lite då och då som kanske flera av er märkt :-)

Förutom det har jag fått en idé om att, under vår Sverige-tripp som vi göra i år, besöka färgglada platser och ha framme kameran. Ska bli skoj! Fick t ex ett roligt tips på den roliga facebookgruppen jag är med i, som jag skrivit om tidigare, om en superfärgstark restaurang i Göteborg

Jag kan också passa på att tipsa om den finaste blogg jag vet. Där passar veeerkligen ordet LJUVLIGT in!
Besök HJÄRTA SKOGSHÄGNA - en blogg som är väldigt svår att inte bli beroende av :-)





söndag 27 april 2014

Enkelt men underbart

Så enkelt egentligen: att gå en liten promenad, till en mysig plats, för att grilla lite korv och pinnbröd. Men så fantastiskt underbart det är!!!

Här kommer några härliga bilder från gårdagens lilla familjeutflykt:





lördag 26 april 2014

Ljuvligt retrohem

Igår kväll hälsade vi på min gamla barndomskompis Linnea och vi vuxna fick lite prat-tid, medan barnen lekte rövare i källaren.
Jättetrevligt att äntligen träffas igen, då det var över ett halvår sedan sist. Linnea är den vän som jag umgåtts och hittade på mest saker tillsammans under min uppväxttid. Ett av de roligaste (och kanske knäppaste) minnet vi har tillsammans skulle kunna vara när vi under högstadiet kom på att vi skulle cykelsemestra tillsammans, till Sundsvall. Två otränade tjejer (för så var det, ingen av oss var eller är några sportiga typer) trampade, i störtregn, iväg 30 mil längst norrlandskustens alla de möjliga "cykelvägar".  Och vi lagade bl a mat i sjövatten, åt rulltårta till lunch (då vi cyklade "liite" fel och inte hittade annat att äta) och satte upp vårat lilla tält i störtregn. Men vi såg också  mycket underbar natur, sov på mysiga ställen och besökte charmiga Ulvön  Ett tips är att dock att om man nån gång ska fara på cykelsemester är inte höga kusten att rekommendera :-)

Så till dagens bilder: Jag och Linnea har många roliga gemensamma minnen. En annan sak vi har gemensamt är intresset för inredning Och det vore att ljuga att säga att hon inte har påverkat min stil... (kanske inte konstigt med tanke på hur mycket vi umgåtts).
Hon och hennes man köpte ett charmigt 50-talshus för några år sen. Förutom att det är roligt att få träffas så är det ljuvligt att kliva in i deras hem. Där är det verkligen retro som gäller - fullt ut.
Kände mig lite fånig när jag frågade om jag fick fota lite ;-) men jag kunde liksom inte låta bli. Framför allt inte när jag klev in i köket och såg det nya tyget hon hade fyndat och hängt upp vid köksbordet.
Skulle kunnat ta massor av bilder, men det blev bara några små glimtar.


Det underbara tyget, bakom en  underbar kökssoffa (känns bekant va ;-)
och över 50-talsbordet hänger ännu ett läckert retrofynd
Hela huset är fyllt av charmiga retroting. "Det mesta har jag fått av min mamma", skulle nog hennes svar bli om man frågar var hon fått tag i allt. (Hennes mor åker runt på alla möjliga loppisar och har dessutom en egen loppis på somrarna)


Färgerna fångades bättre med blixt


En liiiten köksglimt

(Dessa köksluckor hade jag också hunnit spana in på en Skellefteblocketannons ;-)


Det första jag såg när jag klev in genom dörren, förutom hur stora deras barn har blivit sen sist vi sågs, var den ljuvliga (det ordet återkommer visst) 70-talstapet. Detta rum (se nedan) var förut ett kök, men har nu blivit ett charmigt lekrum. Och i det lekrummet står ett "Jag vill också ha!!!" ;-)


Dagens turkosa ting



torsdag 24 april 2014

Vårstädning och bloggstädning

Vilken härlig vecka. Underbart med värmen. Halv nio, när jag senast tittade på termometern visade den Nu 13 grader ...Klockan halv nio!! I april!! I norra västerbotten!! Wow

Fast jag klagar inte på vårsolen i inlandet heller, men.. jag är glad för att snön har smält bort här hemma!
Där min svärmor och svärfar bor, bara 15 mil in i landet, där var det 50 cm snö å vi åkte skoter och lekte i deras lilla *skratt* snöhög vid gården. Den kaaanske har smält bort till midsommar, vi får väl se. ;-)

Snöbus

Och så här ser det ut här hemma:

Gräsmattan håller på att bli grön

Nu är snart hela gården krattad (Jag kanske har krattat 5 % av gården, om ens så mycket, och min man resten). Förutom kratttning har vi i veckan passat på att vårstäda. Det har dammtorkats och skurats i alla möjliga vinklar och vrår, och det har fönsterputsats och skrubbats (ugnen behövde en rejäl omgång). Ett rum per dag var planen, nu har vi hunnit tre... ;-) Låter som det var gräsligt skitigt ... och det stämmer ju inte riktigt. Hög tid för städning var det verkligen, men varför det går så långsamt beror mest på den som städar - Helena, världens långsammaste städerska. Jag torkar lite här och lite där och tappar snart fokus och fastnar i nåt sorts "viktigt" sorteringsprojekt, eller börjar bläddra i den där boken som varit försvunnen så länge, eller helt enkelt kommer på att: "Nu är det väl dags för fikapaus!"  Kan det mån tro finnas nån därute som känner igen sig? ;-)
Jaja, sakta men säkert blir det rent i alla. Trevligt att det inte är bara jag som städar. Min man har snart tvättat alla fönster (Jag och min man kompletterar verkligen varann). 

Jag gjorde grovjobbet ;-)... och plockade bort alla saker från fönsterbrädorna så att han kunde tvätta alla fönster på insidan.


och gav sen storasyster kvällsfika, när han putsade utsidan

(Tack Svärfar och Svärmor för den goda idén att ge oss en fönsterputsmaskin till oss i julklapp! Kan ha varit så att min man blev lite extra motiverad att putsa fönstrena i och med den... måste ju prova maskinen ;-)

Snabbt gick det!


Nu när jag var i städar-tagen blev jag sugen på att vårstäda lite här på bloggen också. Ja, alltså sån där sorteringsstädning alltså. Jag har haft lite svårt att veta vilka rubriker jag ska ha på bloggen och vilka etiketter jag ska sätta på mina inlägg. Det är ju exempelvis egentligen inte specifikt inredning jag vill hålla på att blogga om, även om det blir en hel del färgglada inredningsbilder. Jag vill ju bara få inspirera och dela med mig av några passioner/intressen/glädjeämnen och dit hör bl a skaparlusten, pysselglädjen och min passion för färg.
 Jaja, vi får väl se vart jag landar. Har ju bara bloggat några veckor *skratt*. Det där med att sätta "etiketter" kanske man egentligen skulle ha avvaktat med ;-) Blablabla...
Slutpladdrat för denna gång (under egentligen vilka ni hundratals därute är som läser mina inlägg...)
Dags att börja avrunda dagens inlägg.

Förutom städningen igår så blev det ett en kort paus för lite måleri, jippiii!
Den lilla furukökshyllan, som jag köpt för en guldpeng och som kommer passa perfekt för den där hushållspappersrullen som jämt är på vift, håller på att bli glad - färgglad (Även här gäller det där med sakta men säkert)



P.S. För er som inte har koll så har jag och min man en väldigt speciellt och härlig tid just nu, då vi valt att båda två vara föräldralediga tillsammans (jan-aug)

onsdag 23 april 2014

Färgglada garderobsdörrar

Hej igen!
Nu har vi firat påsk tillsammans med Svärmor och Svärfar och svåger med familj. Det blev en hel vecka i inlandet, men nu är vi hemma igen.

Jag tänkte att jag idag kunde bjuda på ett "före-och-efter" - inlägg. Färg piggar upp och jag tycker det är betydligt roligare att komma hem och kliva in i hallen efter denna förvandling.

När vi köpte huset såg de flesta garderobsdörrar ut så här:


Jag kom med förslaget att lämna in några av alla garderobsdörrar på spraymålning... och göra dem turkosa! Och till min stora lycka godkände min man det (Ja, det är ju trots allt inte bara mitt hem ;-)

Jag lyckas inte riktigt fånga in den exakta färgen med kameran. Men, här är en efterbild i alla fall:

turkosa garderobsdörrar






torsdag 17 april 2014

Helgvila


Nä, nu är det hög tid för helgvila och det innefattar även vila från bloggandet och facebook. Nu vill jag lägga all tid åt familjen och njuta av måltidsgemenskap och god mat, sköna avkopplande barnvagnspromenader, lek i snö och bus i badhus och annat trevligt.

Pysseltid med barnen

Måltidsgemenskap

Barnvagnspromenader
(Dagens turkosa ting)

Dessutom vill jag personligen få stanna upp och ta in påskens glädjebudskap.

Påskens glädjebudskap


Så, nu ska jag sätta mig i vardagsrummet och umgås med Svärfar. Att sitta i varsin fåtölj med en god bok (eller en dagstidning) det är ett avkopplande sätt att umgås ;-)



P.S. Nästa vecka återkommer jag på bloggen och då blir det mer färgglädje, pysselglädje & personliga funderingar kring lycka & glädje





Skolklassen som gav bort hela sin reskassa

När jag fick tanken att blogga om glädje, då fick jag också idén att lyfta fram olika glädjespridare.
Jag kommer i min blogg att varva personliga vardagsglädjeämnen och min färg- och skaparglädje, med att då och då presentera människor som är glädjespridare och ... fundera kring frågan: "Vad är lycka och glädje?"

Glädjespridarna kan vara både unga och gamla, och jag kommer också lyfta fram både små och stora handlingar som sprider glädje till andra (som jag förklarar under rubriken Glädjespridare).
Jag tror på att vi behöver mötas och omges av positiva exempel och goda nyheter, som inspirerar, uppmuntrar och skapar hopp. Detta i motvikt till det alltför negativa fokuset i mediabruset som omger oss och som jag tror lätt gör oss nedstämda, rädda och i värsta fall kan få oss att tappa hoppet om en bättre värld och att Kärleken kan segra. Jag tror också att allt för mycket negativa mörka nyheter får oss att bli apatiska... "Vad är det för vits att engagera sig, det är ändå kört" . När tron närs att vi inte kan påverka och förändra, att det vi gör inte spelar någon egentlig roll...ja då ger vi upp. Psyket orkar inte.
Vi behöver få tro på att vår omvärld kan formas till det bättre. För det kan den! Jag personligen måste säga att jag uppmuntras av goda förebilder och exempel.

Låt mig här få ge ett exempel som skänker hopp och uppmuntran. Glädjespridarna har redan fått mötas av uppmuntrande ord och tack. men jag vill också vara med och visa att det dessa ungdomar gjorde, det kommer att sprida mer glädje än de förstår. Det sprider glädje till alla de människor som fått ta emot deras pengar och omtanke, men det sprider också hopp, inspirerar och ger andra ett gott exempel.
Deras goda handling kan i sin tur generera fler goda handlingar! Det är jag övertygad om.

Läs om skolklassen på Anderstorpskolan, Estetiska programmet dans och teater, som skänkte bort hela deras klasskassa på 50 000 kr:
http://www.dagen.se/nyheter/skolklass-skankte-bort-hela-reskassan/

Panzisjukhuset i Kongo fick gymnasieklassens reskassa. Här chefsläkaren Denis Mukwege. 
  Foto: Josefin Casteryd


Fler bilder och ord om Denis finns att finna på Josefins blogg:
http://www.josefincasteryd.se/blogg/2013/12/06/doktor-denis/

onsdag 16 april 2014

Vad får man om man blandar blodpudding och pannkaka?

Varning, detta blogginlägg är inget för känsliga läsare ;-)


Fick sova till kl 11:00 idag. Vilken lyx. Sen när jag kom ner för trappen sa min man: "Helena, nu får du göra som på hotell... Äta plättar till frukost". Men jag blev lite paff när jag såg vad som låg på tallriken...





Detta blev premiär för mig: blodpannkaka (eller blodplättar som svärmor och co. kallar det för)
Det såg lite läskigt ut, men var gott. (Fast, bland dem som inte gillar blodpudding blir nog inte detta nån favorit)




Blodigt... men mättande ;-)



För stilrent hem för barnens pyssel?

Igår kom vi hem till Farmor och Farfar. Storasyster skuttade glatt in och överräckte denna söta gåva och
Farmor och Farfar blev såklart glada 

kyckling i krasse

... och snart gick de och hämtade apsnor (eh... tror det var så de kallade häftmassan för, har aldrig hört uttrycket) för att fästa fast den lilla kycklingen tillsammans med en rad kompisar på deras boasering

En av alla dessa små kycklingalster... Denna hade visst min svåger gjort.
Han visste nog inte riktigt vad en näbb skulle va bra för ;-)

Kycklingar på rad - kycklingparad

Jag tänkte när jag såg alla dessa kycklingar: "Ja, så kommer det snart se ut på vår spiselkrans". Jag får plocka undan de kurlörta ljusstakarna och dyl. och ställa dit barnens pysselalster (inte allt men mycket). Och det är väl precis som det bör vara - att som förälder med glädje säga: "ÅH, tack" och sen inte gömma undan gåvan. Jag tror nämligen att många menar sig ha det "för fint" i sina hem och att barnens alster inte anses "passa in". Jag hoppas inte att det är så, men tror nog tyvärr att det är sanningen. Jag vill inte ha ett sånt hem. 

Det skulle kännas väldigt taskigt och tråkigt om allt vad barnen gör bara göms undan. Jag tror att de blir glada av att man stolt visar upp det de gjort. Va tror ni?

Men, sen kan man ju såklart välja var och hur mycket man väljer att ha framme. Om min dotter skulle komma hem med en påskkärring som såg ut så här (se bilden nedan)... så skulle jag nog inte hänga den mitt ovanför köksbordet ;-)




Tror nog att den som hängt upp denna "påskkärring" gjort det med glimten i ögat och för att väcka reaktioner... Eller va tror ni? ;-)






tisdag 15 april 2014

Det mest klassiska påskpysslet

Först den trevliga sysselsättningen blåsautäggetsinnehåll. Ja, passade perfekt för min 4a-åring, men inte för mig. Jag får ont öronen, eller käkarna... Jaja, hur som helst ont. Haha. Hon däremot tyckte det var roligt. Varsågod -blås på sa jag... och det gjorde hon verkligen. 4 ägg var alldeles för lite tyckte hon.

äggblåsning var visst skoj


... och  oj va hon blåste
Lycka var sen att få kleta på med massor av färg. Skönt att ha ett målarrum med fult betonggolv som det inte spelar nån helst roll om det kommer färgklet på och skönt att gen stor tvättho i närheten (tvättstugan ligger vägg i vägg med målarrummet (gamla pannrummet har blivit mitt och tjejens målarrum)

målarlycka

Visst blev de fina. Finare än om jag hade målat. 
Min söta dotter sa "Mamma, du kan få pyssla på med ditt pyssel". Och det gjorde jag också. Hann grundmåla. Snart ska hyllan få bli färgglad (såklart ;-)

målarlycka 2

Som sagt, skönt att ha ett målarrum. Väldigt fantastiskt helt enkelt

ett målarbord
(ni som älskar retro skulle nog bli ledsna om ni visste vad som fanns under pappen)

målarfärger

Och nu har såklart det klassiska påskpysslet hängts upp och lyser upp i vår hall, som du kanske såg i förra inlägget.


Turkos vas med färggrant påskpynt

turkos vas med färggrant påskpynt

måndag 14 april 2014

Pyssliga familjen

Idag har hela familjen pysslat. Eller, nja, inte riktigt hela ;-)...
Jag har pysslat på med att sätta in fotografier i färgglada ramar, som jag hoppas mycket snart också få upp på väggen. Bl a blir det en härligt färgglad tavelvägg nere i TV-hörnan. Det kommer bli en riktig färgklick. Storasyster hittade mammas minipärlor: "ÅHHH, får jag göra ett armband" frågade hon. Jag svarade: "Det där är vääldigt små pärlor". Jaha, och? För min lilla pysseltjej är det inga som helst problem. Hon är nog pyssligare än mig.
Så till min man. Han kom ner till gillestugan och sa: "Vilken härliga dag. Vi får pyssla på allihopa. Det är väl familjelycka".  Vet inte om jag skulle kalla det min man gjort idag för pyssel... men enligt honom var det ju det :-) Och jag är glad att han tar sig an lite större pysselprojekt. (Vi tog bort en portal mellan köket och vardagsrummet och öppnade upp helt. Nu, ett år senare, har lister, karmar å sånt kommit på plats)

Nu följer ett lite kort vardagligt bildspel från vår måndag:

På pysselbordet skymtar ni några av alla de färgglada ramar som ska upp på väggarna (och uppe på teaklinneskåpet ligger fortfarande de färgglada små svarvade hyllorna. Har lite svårt att bestämma mig var de ska få sitta....) Jaja, förhoppningsvis kommer de upp detta år i alla fall ;-)

Fotopyssel
Dukat för min födelsedag

Mamma - grattis på födelsedagen. E lekte födelsedagskalas och det var visst jag som fyllde år. Ja, det syns att hon vet va som jag gillar starkt. Yes - pooopcooorn! :-)

 Pillrigt så nanting... Men inga problem för en 4:a-åring

 Pyssel? ;-)