onsdag 29 oktober 2014

Ett uppvaknande!

Jag har funderat fram och tillbaka om jag ska våga skriva det som här följer. Det är så avskalat och personligt. Men det är absolut inte privat! Därför väljer nu att dela detta och ber en bön att det får landa rätt hos Dig som läser det.

Vakna upp!

Förra måndagen, efter att ha lyssnat till Maronga på biblioteket (läs mitt inlägg Marongas hörna ) där hon äkta, avskalat och personligt dramatiserade "Minnen från kriget", var jag starkt berörd. Tårar rann nedför mina kinder när jag cyklade hem den kvällen och budskapet hon hade velat förmedla till oss hade gått rakt in i hjärtat på mig.  Det var oerhört gripande. Där och då upplevde återigen ropet: "Vakna upp!"

Vill du läsa mer om situationen i Kongo se bl a här: 

Denna kväll var ett led i det Gud håller på att göra i mitt inre - väcka upp mig ur min bekväma och allt för själviska livsstil till att leva helhjärtat för Gud och mina medmänniskor. 

Ingen kan hjälpa alla men alla kan hjälpa någon. 
Och om alla hjälper någon får många hjälp!

 

Ett viktigt uppvaknande!

En sen kväll här i början av månaden fann jag mig sittandets inför Gud, den ständigt närvarande famnen, storgråtandes. Det var tårar som kom ur en djup inre sorg över den splittring som finns i mig; insikten att det goda jag vill det gör jag inte men det onda som jag inte vill det gör jag, både omedvetet och medvetet. Det var den smärtsamma insikten att även jag är besmittad av individualismen och den egoism som råder i vår tid.

När jag härom dagen såg en bild på ett barn sittandes bland en hög av kablar och el-avfall så kunde jag välja att blunda eller välja skylla ifrån mig på "de där andra", men med ett sting i hjärtat visste jag att; även jag är del av detta förfall och den orättvisa som jag ser...

Hur mycket gott jag än försöker göra så är jag del av en värld som är skadad, en mänsklighet som vänt Gud ryggen. Ja jag del av världens bortvändhet från Gud och skyldig till mer ont än jag kan förstå.


Ett litet barn bland vårt elektroniska avfall. Bild hämtad från Greenpeace
 Bara i EU produceras 8,7 miljoner ton elektroniska sopor varje år. Endast 25 % av detta avfall samlas in, återanvänds och återvinns trots att dessa sopor innehåller en rad giftiga ämnen och kemikalier, och klassas som farligt avfall. Det är osäkert var den största delen av allt elektroniskt skrot tar vägen men man vet att en stor del av avfallet hamnar på soptippar i Afrika eller Asien. Där sorterar barn såväl som vuxna bland soporna med bara händer för att få tag på metaller och annat värdefullt material som de kan sälja vidare. Resten eldas upp på marken utan någon form av skydd. Arbetarna på dessa soptippar är exponerade för en cocktail av giftiga kemikalier när dessa produkter bryts sönder. Kemikalierna förgiftar också vatten, luft och jord, på och omkring soptipparna.


Lalala (nu hör jag dåligt)
Hylla, duschdraperier med gula ankor på, prisa bekväma soffor!
Vi sover
bakom välvadderade plyschväggar,
världen tittar in genom ett kikhål i Aktuellt
och man kan morra lite
åt Dem. Som. Bestämmer.
men jag har väl inget, nej jag har väl inget med det här att göra?
Kvinnan på bilden,
den utslitna kroppen trötta händerna
har visst sytt någons jeans
men inte mina, nej inte mina
Vi tittar bort
Jag tittar bort
Mannen på bänken,
rödnäsan och det slitna hjärtat
har visst ingenstans att sova
de borde faktiskt göra nåt
Vi tittar bort
Jag tittar bort
För vem orkar möta hennes blick, hans?
Det finns risk att man går sönder ju
att man spricker
som Gud den där gången
hjärtat sprack och rann ut genom spikhålen
Tur att vi har våra soffor!
Och duschdraperier med gula ankor på
som vi kan gömma oss
glömma oss bakom
hålla hårt för öronen
LALALA, NU HÖR JAG DIG VÄLDIGT DÅLIGT!
För om vi blundar så syns vi inte
och om vi låssas som ingenting
blir allting skitbra.

- Dikt av Karin Cedersjö, hämtat ur boken Rätt Vist av samma författare.


Från sorg till djup glädje


Hur "passar" det jag nu väljer att skriva om in i en blogg om att se, ta emot och sprida glädje!
Detta är väl bara fruktansvärt sorgligt!
Det är nog så att ett budskap likt detta passar sig tyvärr sällan in.... för dagens människa vill inte höra talas om detta, sanningen svider, gör ont.
Men det är också Sanningen som skall göra oss fria och fylla oss med en djupare glädje.

Mitt i smärtan, ja mitt i förkrosselsens tårar fanns en famn, en famn som bara väntade på att jag skulle krypa upp i den och som längtade efter att krama om mig, som ville få hälsa mig de befriande orden: "Nej, du är inte som du bör Helena, men jag har offrat mig själv för dig min älskade dotter".

Det fantastiska glädjebudskapet är dessutom att Gud inte är långt borta från någon enda av oss. Denna famn vill inte bara omfamna mig och möta mig mitt i min smärta, utan längtar efter att möta oss alla. Ja, mitt i vår bristfullhet och styrka, mitt i vår kamp för det goda och vår delaktighet i ondskan, mitt i vår splittring vill Gud komma oss tillmötes - med Sin Befrielse.

Jag fick återigen väckas upp och inse att jag alltid kan få ta emot den där handen, som redan är utsträckt till mig, handen som tillhör Befriaren som burit all min synd, tagit mitt straff och vunnit seger över Ondskan.  Jesus hand.

Efter detta möte fick jag kraften att leva annorlunda - mindre själviskt och mer kärleksfullt-  inte under krav utan i djup glädje och tacksamhet till Gud.

Jag kommer aldrig att bli perfekt och det kommer alltid finns mer att göra och nya områden i mitt liv som behöver formas och förvandlas. Med denna vetskap håller jag fast i min Frälsares hand som jag vet vunnit seger över ondskan, både i mig själv i världen och i det osynliga, och ber om Guds hjälp att i Hans närhet leva så öppet och avskalat som möjligt. Modet att göra det får jag av tron på att Jesu Ande inte vill peka på  på mina brister för att döma mig -  utan för att föra mig närmre sig själv att göra mig fri!



I know my Reedemer lives - I spoke with Him this morning


















tisdag 28 oktober 2014

Festkväll och Oktoberfäst

Efter en eftermiddag på stan åkte min man hem med barnen i buss, vilket vår dotter jublade över (hmm, var nog lite väl längesen som hon fick åka buss tror jag). Jag tog bilen ut till Solviks folkhögskola för att där få vara med på en uppmuntrande ledarkväll. Alla som på något sätt stått med i arbetet inför, eller kommer vara med i arbetet under, den allkristna konferensen Oktoberfäst i Skellefteå som börjar ikväll, bjöds där på tacobuffé. Ute på Solvik hade det nu samlats ca 60 ledare. Där fanns de som riggat ljus och kommer sköta ljudet, de som kommer leda oss i lovsång och talare på seminarium och kvällsmöten, caféfolk och praktiker, sängfösare och mötesledare och många andra. Jag personligen kommer att finnas med i böneteamet, vilket  innebär att erbjuda förbön för människor som önskar att någon ber för dem under och efter kvällsgudstjänsterna.

Det var en sån stor glädje att få vara med en sådan här kväll och träffa alla dessa härliga människor som älskar Jesus och längtar efter att fler ska få lära känna honom. Det var dessutom väldigt uppmuntrande att få se att säkert 3/4 av ledarna var ungdomar och att få mötas av deras enormt stora glädje i Jesus och längtan efter att få leva helhjärtat för Honom.

Kvällen avslutades med att vi tillsammans fick lovsjunga Gud. Man kunde ta på den tacksamhet till Jesus och längtan efter mer av Honom som fanns i rummet. Sist men inte minst bad vi all enkelhet för varandra två och två. Jag och en äldre kvinna, som jag inte känner, fick betjäna varandra i bön. Jag fylldes av en sån där obeskrivlig frid och glädje. Tack Gud!

Så vill jag nu få avsluta detta inlägg med att tipsa alla er norrlänningar att passa på att komma och besöka denna konferens. Ingen anmälan krävs utan det är bara att dyka upp. Antingen på en samling, flera eller varför inte hela veckan! Kom om du är nyfiken på vem Jesus är! Kom om du längtar efter att lära känna Gud ännu mer! Kom för att möta en massa härliga människor. Men fr a - kom för att få ett möte med Jesus!



Vi inbjuder dig nu till årets stora händelse, den kristna, fristående konferensen - Oktoberfäst '14 - för dig som vill fästa med Jesus, tisdag 28 oktober till söndag 2 november i Pingstkyrkan Skellefteå.

Talare:
Gustav Jacobson, Brad Hawkes, Per-Eive Berndtsson, Ninna Lopez, Simon Ådahl, Roland Pettersson, Hans Lindstrand, Ida Möller, Eric Voelz m fl.

Lovsång:
Pilgrimsbandet, Revival Worship Team m fl.

www.facebook.com/oktoberfastjesus

I samarbete med: Pingstkyrkan Skellefteå, Solviks folkhögskola, EFS Byske, KRIK, Kustkyrkan Jävre m fl.

Våra samlingar och möten är öppna för alla och ingen anmälan behövs, utan det är bara att komma.

Program (Alla samlingar/möten är i Pingstkyrkan Skellefteå, Stationsgatan 15, om inget annat anges)

Tisdag 28 okt
17.00 - Incheckningen öppnar
18.30 - Kvällsmöte (Gustav Jacobson)
22.00 - Nattmöte (Brad Hawkes)

Onsdag 29 okt
10.00 - Bibelstudium (Simon Ådahl)
14.00 - Seminarium (Väljs på plats)
18.30 - Kvällsmöte (Brad Hawkes)
22.00 - Nattmöte (Simon Ådahl)

Torsdag 30 okt
10.00 - Bibelstudium (Per-Eive Berndtsson)
14.00 - Seminarium (Väljs på plats)
18.30 - Kvällsmöte (Per-Eive Berndtsson)
22.00 - Nattmöte (Hans Lindstrand)

Fredag 31 okt
10.00 - Bibelstudium (Per-Eive Berndtsson)
14.00 - Seminarium (Väljs på plats)
18.30 - Kvällsmöte (Ida Möller)
22.00 - Nattmöte

Lördag 1 nov
10.00 - Bibelstudium (Ninna Lopez)
14.00 - Seminarium (Väljs på plats)
18.30 - Kvällsmöte (Gustav Jacobson)
22.00 - Nattmöte (Eric Voelz)

Söndag 2 nov
11.00 - Förmiddagsmöte (Roland Pettersson)

Solens strålar och turkosa kulörer

Har haft flera supersociala dagar och dessutom har internet legat nere, men nu vill jag få skriva av mig lite här på min blogg.

Igår fick jag en härlig dag på många sätt. Solen lyste och det var varmt och skönt ute. Jag och barnen tog en lugn förmiddag hemma och passade dessutom på att njuta av att kunna äta lunch i uterummet. Ljuvligt!


Efter lunchen begav vi oss till stan. Först blev det ett besök på PMU second hand. Det blev dock ett ovanligt kort besök då det var alldeles för mycket folk (tänkte inte på att det är höstlov). Tycker inte om att behöva trängas på en affär, så vi åkte därför snabbt vidare och parkerade vid Museumet för att besöka Nordanås lekpark, titta på fåglarna och fika.



Jag och E hade båda sett fram emot att få fika på café idag, men det var visst stängt inne på Nordanå på måndagar vilket blev en stor besvikelse (för stunden). Men i efterhand var det nästan bra för då fick jag glädjen att upptäcka ett nytt (för mig i alla fall) café - Society. Gott hembakt fika, fint och väldigt barnvänligt.



Fina akryl-tavlor prydde väggarna
Det var ett café jag trivdes i. Kan det ha varit färgkoderna som gjorde det extra trivsamt mån tro ;-)











onsdag 22 oktober 2014

Gå ut och njut

Små enkla utflykter i vardagen förgyller verkligen livet, men inte bara förgyller - det skänker energi, ork och glädje!

Bilderna ovan visar på en enkel, och dessutom gratis, aktivitet som är väldigt mysig och dessutom gör gott för både kropp och själ (och för liten OCH stor).

Gå ut och njut!

När jag skulle hämta dottern på dagis igår så upptäckte jag hur lättirriterad jag var. Varför? Jag hade ju haft en trevlig dag i Skelleftehamn, jag hade fått en lång och god natts sömn och jag var inte hungrig. Efter det att barnen fått i sig mellis gick vi ut för att dela ut några brev. Dottern tog sin sparkcykel och jag gick (ibland sprang för att hänga med dottern) med sonen i barnvagnen. Efter 30 minuters promenad kan jag berätta att jag var både gladare, piggare och kände mig inte ett dugg irriterad längre. Trevliga aktiviteter, god mat och god sömn det hade jag fått, jo visst, men jag hade ju suttit still i princip hela dagen.

Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? Så lyder en slående titel på en intressant bok som jag i somras läste av författaren Nisse Simonsson. I ett kapitel berättar Nisse att han skrivit till den kände hjärtfysiologen, professor Björn Folkow, och frågat om stress och motion och tog sig samtidigt också orådet före att skriva ett brev till professor Arvid Carlsson, Nobelpristagaren som forskat om hjärnans signalsubstanser, där han frågat honom hur motion påverkar vår hjärna. Summan av de svar han fick var: "Människan är skapt för att röra på sig. Motionen minskar risken för diabetes. En måttlig promenad i rask takt om trettio minuter räcker för att bränna av stresshormoner och frisätta en lyckococktail i vår hjärna. Då produceras en härlig blandning av serotonin, som ligger lågt hos deprimerade, och dopamin, som är en kemisk kusin till amfetamin, samt av endorfin, som fungerar i hjärnan som morfin. 

Tänk om vi kunde bli bättre på att uppmuntra varandra att komma ut varje dag och röra på oss (cykla, promenera eller springa). Och för sådana som mig, som inte tycker om att jogga eller springa, så är den glada nyheten; det räcker faktiskt gott och väl med en rask promenad. Obs: här vill jag poängtera ordet uppmuntra.

Förresten, vet ni att i England ordinerar man patienter som lider av stress att i första hand gå med i en Walking group. Detta prövar man innan man skriver ut Prozac eller liknande depressionsdämpande preparat. Och vet ni - promenaden har samma goda effekt som Prozacliknande mediciner, men om man jämför motinosgruppen med medicingruppen kommer inte depressionen tillbaka hos de motionerande, vilket den gör hos de patienter som äter medicin, där effekten mot själva depressionen också är sämre.

När jag här väljer att skriva lite om motion handlar det alltså inte om bantning, vilket många förknippar ordet motion med, eller om kondition för att kunna delta i ett marationlopp *skratt*, utan helt enkelt för att det är bevisat (Helenaerfarenhetsbaserat, men även i  forskning ;-) att raska promenader får oss att må psykiskt bättre (och bli bättre föräldrar *ler*).

Jag avslutar med ett till citat ur Nisse Simonssons bok: "Vi blir inte deprimerade på grund av en brist på Valium, Prozac och liknande. Vi blir sjuka därför att vi genom passivitet gjort att kroppen slutat producera de ämnen vi naturligt har i kroppen för att må bra"

Och till er som jobbar vill jag avsluta med ett tips som vi så väl känner till men gång på gång behöver bli påminda om - försök komma ut kring lunchtid så får vi dessutom den dos av ljus som vi också behöver för att må bra. 

Obs: Jag skriver minst lika mycket till mig själv som till er som läser detta - och vill peppa mig själv att komma ut och gå oftare.






tisdag 21 oktober 2014

Mysigt secondhandcafé, en riktig kiosk och funderingar

Idag tänkte jag att jag skulle passa på att göra en liten mammaledigochvillåkapåsecondhand-utflykt. Så, först bar det av till en tjej som hade en retroloppis i sitt eget hem. Hela hennes hem var proppfyllt av läckra 50-60 och 70-talsmöbler/tyger/leksaker/gardiner osv osv. Blev dock inget köp just av henne för hon sålde ju såklart inte iväg nåt av hennes favoriter ;-) och om hon gjorde det kostade det alldeles för mycket (enligt mitt tycke). Efter detta besök bar det iväg till ett, som kommer att bli, favoritställe - stadsmissionens second hand i Skelleftehamn.


Jag åkte själv idag, hade inte "hunnit" (tänkte på) att fråga nån om att följa, men tänkte att det ju kan va trevligt att äta lunch på caféet ändå. Det är ju rätt mysigt, men ohh så mycket  trevligare det är att fika/luncha tillsammans med någon. Exakt samtidigt som jag svängde upp på parkeringen kom fyra andra föräldralediga mammor. Det visade sig dessutom vara två bekanta till mig. De hade, likt mig, planerat att äta lunch här så jag gjorde dem såklart sällskap och vi åt lunch tillsammans alla fem. Mammalyx mitt i vardagen.

P.S. Jag tycker för övrigt inte att man måste vara bekant med någon för att kunna äta lunch tillsammans. Under min föräldraledighet i Umeå så hände det nåt tillfälle att jag undrade om jag kunde sätta mig ner vid ett bord där det satt någon (själv). Hände aldrig att någon sa nej och dessutom verkade både jag och dem uppskatta sällskapet. Vad säger ni därute om detta? Är det okej att skaka om lite i den svenska stelhetskulturen?

Secondhand-fik i Skelleftehamn
Idag blev det raggmunkar till lunch. Det var verkligen längesen jag åt det. Enkel husmanskost men riktigt gott! Eftersom jag ju bor utanför stan så blir det ganska sällan som jag går ut och äter. Desto trevligare när det då blir av. Jag tror nu dessutom att jag har hittat mitt ställe. Kanske någon blir sugen på att följa med i bilen nästa gång. Det ryms ju fler än två i en bil ;-)

När jag nu ändå var i Skelleftehamn tänkte jag att jag skulle turista lite här. Fanns väl inte så mycket att se *skratt*, men jag hittade en riktig kiosk, en kiosk för sanna godisälskare. Hur kan jag ha missat denna?



Så här får alla sanna godisälskare ett bra tips för en lördagsutflykt *skratt*. Fast alla ni som läser min blogg och bor här i krokarna kanske redan har, till skillnad från mig, turistat i Skelleftehamn och känt till att denna riktiga kiosk i många många år. Den hade ju tydligen funnits där i typ minst 30 år ;-)

Blev det nåt fynd då idag? Köpte en serveringsskål Gustavsberg Eldorado för 15 :- och några fler små målarprojekt*ler*.



söndag 19 oktober 2014

Friskvård för vår relation


I dagens samhälle uppmuntras vi väldigt ofta att ta hand om våra kroppar. Träning är livsviktigt och gör att vi blir piggare, friskare starkare och slankare. Absolut! 
Något som talas betydligt mindre om, men som absolut inte är mindre viktigt, är hur vi tar hand om och vårdar våra relationer...

Jag är väldigt glad över att min man peppat oss att ta vår relation på gymmet.  
Under två hela lördagar har nu jag och min man, förutom att ha fått njuta av barnfri kvalititetstid bara jag och han, bl a
-fått sitta och berätta för varandra vad det var vi föll för hos varandra, vad vi la märke till hos varandra och minnen från våra första dejter och liknande härliga minnen.
- samtalat om områden i vår relation som vi vill förbättra och/eller förstärka
- blivit mer medvetna om hinder för en god kommunikation oss emellan och fått hjälp att upptäckt vissa varningssignaler (t ex upptrappning, nedvärdering och negativa tolkningar)
- fått hjälp att bli bättre på att lyssna på varandra
- samtalat om hur vi bättre kan ta vara på intimiteten och sexualiteten i vårt förhållande
 - och mycket mycket annat bra. 

Jag hade inte så höga förväntningar innan kursen och blev oerhört positivt överraskad. Dessa dagar innehöll många viktiga områden som ex. "Förväntningar på varandra och förhållandet", "Modeller för problemhantering", "Lek humor och glädje", "Hängivenhet", "Förlåtelse", "Sensualitet och sexualitet", osv. Områden som jag och min man nu getts möjlighet att tillsammans  (ostört) samtala kring.  
Obs: inga samtal sker i grupp utan endast i paren.

Denna kurs, som vi upptäckt att SENSUS anordnar, och som heter PREP är inte terapi utan friskvård. Den vill ge verktyg för varaktig kärlek och praktiskt hjälp att förebygga och hantera problem som oundvikligen uppstår i de allra flesta parrelationer.  Och varför jag nu skriver om detta är ju såklart för att jag nu vill uppmuntra mina vänner, bekanta och fler att gå PREP!

Kursledarna berättade förresten att i Norge inbjuds alla par, efter första barnet, att gå en PREP-kurs. Wow, vilken prioritering och vilket uppmuntrande exempel för andra länder. Jag önskade att staten/kommunerna även här i Sverige skulle prioritera resurser och pengar på att stötta, hjälpa och uppmuntra par att hålla ihop och skapa förhållanden som är gott livet igenom.


PREP  är utvecklat av forskare och efter flera långtidsstudier i USA och Europa finns det goda belägg för att kunna säga att PREP fungerar, förutsatt att kursdeltagarna själva är motiverade att arbeta med sin kommunikation och sitt samspel.  Uppföljningar visar på fleråriga effekter i form av bättre kommunikation och problemlösningsförmåga, större tillfredsställelse med relationen och minskad risk för separation.





Tack till mor & far och bror & svägerska för att ni ställde upp som barnvakter. Väldigt kul också att komma tillbaka från kursen och mötas av: "Tack tack tack för att vi fick vara barnvakt, det är vi gärna igen". Gillar :-)

lördag 18 oktober 2014

Decoupage färgkladd och målarglädje

Tycker verkligen om vår gillestuga och det stora konferensbordet som vi fått. Det passar perfekt där!

Igår blev det återigen pysselttid  där. Det blev måleri i massor. Dock lite väl kladdigt ett tag... så jag kände att nu är det verkligen hög tid att städa upp i pannrummet så att jag kan slappna av lite mer och inte oro mig för att den ljusa heltäckningsmattan (skratt - inte vi som la in den) ska bli gul och blå av akrylfärg.

Kul är det i alla fall att måla, både för barn och vuxna (med barnasinnet kvar)

Pysselbord - i rätt storlek!

Målarglädje och färgkladd

Ommålade kakfat
Jag passade på att slutföra några av mina små målarprojekt i veckan. Två träfärgade kakfat har blviit lite färggladare och jag blir nu gladare av att se på dem.

Decoupage på ett målat kakfat
Man behöver inte vara duktig på att måla för att göra ett fint kakfat. En servett och lite lim och så har man fått sig ett superfint färgglatt kakfat.

Decoupagelim (lim och lack i ett) heter det jag använt här. Det går bra att använda andra lim också, ex tapetklister eller trälim utblandat med vatten, men då behöver man ju ett lack också.




fredag 17 oktober 2014

Marongas hörna

 Maronga - glädjespridaren!

Trevliga betydelsefulla traditioner och mötesplatser

En sak jag verkligen uppskattar med hösten, förutom den friska luften och de vackra färgerna i naturen, är vardagens sköna lunk . Det är härligt med sommar, men jag (och jag är nog inte ensam om detta) uppskattar när veckorna igen innehåller mer fasta punkter i tillvaron och alla kommer tillbaka från sina resor, sommarstugor och husvagnssemestrar. 
För mig innehåller veckorna t ex de återkommande måndagsbesöket på bibblan, att äntligen få träffas sin bönegrupp igen för att där dela livet, tron och bönen med varandra. Fredagsmys med familjen. Med mera.

Denna höst har det skapats en ny tradition och det är att ca 1 gr i veckan, när jag hämtat dottern på förskolan, gå och käka mellis, spela spel och umgås med människor, i olika åldrar och från olika länder, på Marongas hörna. 

Jag känner verklig tacksamhet till den kvinna som skapat denna mötesplats här i samhället och då kan man ju undra hur stor tacksamhet som alla de invandrare och asylsökande känner som funnit denna mötesplats.

Här kan ni läsa tre artiklar om Maronga - en glädjespridare för många!




På måndag ska jag gå till Biblioteket och lyssna på Maronga "Minnen från kriget", då hon kommer dela med sig av sin livshistoria. 


tisdag 14 oktober 2014

Äckelbaciller och pysselinspiration

Vilken kontrast! Från den friska luften i skogen hem till ett hus fyllt av magsjukebacillusker.
That´s life! Tack och lov gick magsjukan över relativt snabbt och nu hoppas jag ber att ingen fler i familjen ska behöva bli drabbad.

Trots magsjuk, och därmed väldigt trött, dotter och en snorig, och därmed extra gnällig, son
har det blivit både pysseltid här hemma och en mysig utflykt med cykelvagnen idag. Det gäller ju att göra det bästa av situationen. Det har dock blivit flera filmer också ;-) vilket min dotter inte klagat över (inte jag heller för den delen).

Jag tog fram lite pärlor, pinnar och målarfärger och min dotter satt lääänge och pysslade på och glömde magontet för ett tag:


Titta så fint det blev!

Pärlplattor på tråd

Återvinningspyssel

Jag har börjat inse att jag är en sann samlare och jag håller nu på att "bygga upp ett förråd" av gratis pysselmaterial i vår gillestuga/pysselstuga. Redan finns det fulla lådor av fina kartonger, en massa toapappersrullar, pinnar och kottar, korkar, tapetrester etc etc. Jag tycker om alla pysselidéer som bygger på att återanvända, också kallat "återvinningspyssel".

På tal om återvinningspyssel. I somras fick jag och min familj ta del av en helt fantastiskt mysig dag i Skellefteå, arrangerad av bl a Friskare Skogsvatten & Norra skogsägarna. Där blev jag verkligen inspirerad av att låta mina barn & barnens kompisar, och såklart även egna vänner och bekanta, få samlas och pyssla tillsammans, använda sin fantasin och uppmuntras att inte köpa en massa dyrt pysselmaterial utan istället se vad man redan har (bl a hemma och gratis ute i skog och mark) och använda det istället.

Här kommer lite sommarbilder som förhoppningsvis får sprida till ljus, värme och inspiration såhär i höstmörkret och kylan:



Jenny Järvholm
När min dotter fick höra att Jenny från barnprogrammet "Pysselskogen" skulle komma till skellefteå ville hon självklart träffa henne (hihi, det ville jag med).  Och Jenny var precis så trevlig och glad i verkligheten som hon är på TV. Hon hälsade personligt på varje barn som kom, hjälpte till i pysseltältet och uppmuntrade barnen i massor. Hon spred verkligen massor av glädje omkring sig.

Här tilldelas Jenny en turkos medalj!
Obs: Bilden ovan är inte arrangerad och barnet som gjorde medaljen till Jenny hade inte blivit tillsagd av mig att göra den eller läst min blogg *skratt*

Här målar min dotter en liten träfilur





 Och så många söta små trädjur som pysslades fram denna dag!


Det hann bli  många söta träpysselalster på fyra timmar

Förutom pyssel fick barnen gå runt, ja och vi föräldrar också såklart, på olika stationer där de bl a fick håva och söka efter smådjur i vattnet för att sedan titta på dem i förstoringsglas, gå på tipspromenad, gissa djurbajs, leta efter Jennys träfilurer som var gömda lite här och var i området mm. Som sagt, en mycket bra dag! TACK till alla som arrangerade den!

En söt solros gömde sig bakom en björk
Norra Skogsägarna bjöd på fika och delade ut fina priser till alla som gick på tipsrundan

Här letas det efter smådjur

....och här fick vi lära oss vad några av alla de små djur som lever i vattnet heter


På denna sida www.friskareskogsvatten.se kan ni läsa mer om Projektet med namnet "Friskare skogsvatten" som vill hjälpa Västerbottens skogsägare att förbättra vattenmiljöerna i skog och mark. Vattendragen i våra skogar är viktiga för djurliv och människor och genom att ta hand om dem ges förutsättningar för ett diversifierat nyttjande av skogen, naturen och vattendragen. Vattenvård bör vara en självklar del av naturhänsynen i skogen! En viktig del av projektet är att anordna aktiviteter där vi på olika sätt sprider information om hur skogsägare kan förbättra vattendragen i sin skog.

Där finns också fler bilder från den trevliga familjedagen som anordnades i Skellefteå, Umeå och Lycksele.


måndag 13 oktober 2014

Tjejhelg

Jag älskar den norrländska skogen


I helgen har jag varit på tjejhelg tillsammans med fyra andra glada pratglada tjejer. Det var min goda vän Lina som planerat och bjudit in till denna oerhört fantastiska och trevliga helg.

Helgen började med att vi samlades i Burträsk och på ett fik där väntade in att alla skulle komma på plats. Sedan begav vi oss vidare till den plats Lina sett ut lämplig för promenad och övernattning. 

Vi  promenerade längst olika skogsstigar, njöt av den friska oktoberluften och den vår vackra natur (och fav att få en barnfri helg). Det var så skönt och roligt att få tillbringa ett helt dygn tillsammans med fyra trevliga glada pratglada tjejer som, likt mig, verkligen njöt i fulla drag av att vi vistas ute i naturen, få kvalitetstid med vänner (utan barngnäll och blöjbyten och dyl). Vi skrattade och pratade i massor och fick också dela många djupare samtalsämnena med varandra. Supertrevligt! Tack Lina, Malin, Emma och Anna för en toppenhelg!

En fika i Burträsk
Efter en timmes promenad packade Lina fram en alldeles rykande färsk Polenta-kaka med nötter och torkade frukter som hon hade bakat på morgonen. Till den hade hon dessutom tagit med en vit och grön-mögelost. Föreställ er vilken lycka att få sitta och äta denna goda, fortfarande varma, kaka till lunch mitt ute i vår fantastiska norrländska skog. 
Inlandsisens lämningar. Vackert!

En oerhört skön höstpromenad
Efter promenaden tillbringade vi resten av dagen i denna fina nybyggda grillkåta. Där vi satt vi i eldens sken och samtalade ända fram till klockan halv ett på natten
Till middag lagade Lina en supergod linsgryta som vi åt i tortillabröd med keso och jordnötter. MUMS
Vår sovplats. Och så här vackert ute var det på morgonen!
Vi tog sovmorgon till klockan nio och sedan blev det frunch som avslutning på vår mysiga helg. Lina fortsatte att skämma bort oss då hon tagit med grädde, hjortronsylt och pannkakssmet till frukost. Wow!
Vilken helg!!! En helg jag sent kommer att glömma.  Så glad och tacksam!