lördag 6 december 2014

En dagboksanteckning från den 14 mars 2001

 

Året som förvandlade mitt liv

För en tid sedan fick jag en tanke om att dela en dagboksanteckning från den 14 mars år 2001! Detta är  alltså från året efter jag hade tagit studenten. Jag sprang i samma stund som jag fick tanken ner till källaren och vårt förråd för att börja leta efter den där dagboken från 2001. Jag fann den direkt och när jag slår upp dagboken hamnar jag dessutom på exakt rätt sida; ett litet under mitt i vardagen. Men det det som står där  är ett oerhört stort under och idag vill jag få dela med mig av det.

I slutet av gymnasiet hade det väckts en enormt stark längtan i mig efter att få lära känna Jesus. Jag vågade tack och lov lämna alla krav jag hade lagt på mig själv att försöka "passa in" i min klass och vara som alla andra. Dessutom gick jag emot rädslan för vad mina klasskompisar skulle tycka och tänka om mig. Jag la även, i och med denna starka längtan, ner tanken på att börja plugga till marinbiolog som var en av de högskoleutbildningar jag hade små funderingar på att söka trots tre oerhört kämpiga år på naturvetenskapliga programmet.
Jag valde att följa min starka längtan vilket jag är för evigt tacksam för. Efter att ha snubblat över en folkhögskolekatalog, där jag upptäckte att det på mängder av folkhögskolor fanns något som hette Bibellinje, skickade jag in en ansökan till bl a Hållands folkhögskola. Året där förvandlade mitt liv och jag kommer vara för evigt tacksam för valet att gå en bibellinje! Förutom att jag hade mitt absolut roligaste år i livet, fick tillbringa varenda lediga helg i Åre med att åka telemark och slalom eller sitta mitt på fjället och njuta av de vackra vyerna, fick vänner för livet och åka på mitt livs bästa resa till Israel och Egypten, så lärde jag känna min Skapare! Och det är just det sistnämnde som slår allt annat! Det var  i och med det sistnämnda som jag verkligen på djupet fick lära känna mig själv, finna meningen med livet och den sanna glädjen!

Jag fick erfara att orden jag hade läst på Hållands folkhögskolas hemsida, om vad ett år på bibellinjen skulle kunna innebära, gick i uppfyllelse : "Ett år på Bibellinjen är spännande, utmanande och kan påverka resten av ditt liv. Tillsammans med andra bearbetar du din tro och dina livsfrågor, upptäcker dina egna och andras gåvor samt fördjupar relationen mellan dig själv och Gud. Att upptäcka hur Bibeln hela tiden finns med som Guds levande ord kan vara omskakande! Syftet med Bibellinjen är att forma en tro som håller för livets verklighet. Under året får du tid att själv reflektera och fundera, men en fördjupad Gudsrelation formas även i gemenskap med andra. Vi kommer att undersöka fakta tillsammans, vi kommer att skratta och gråta, vi kommer att ha olika åsikter, vi kommer att be för och tillsammans med varandra. Och vi kommer att ha otroligt roligt! En trygg gemenskap är den bästa platsen för ett personligt växande. Du som väljer att läsa Bibellinjen hos oss kommer snabbt förstå att folkhögskola är detsamma som gemenskap! Festkvällar, bönegrupper, kör, sport, turneringar och fika. Du kommer att träffa människor som kanske blir dina vänner för livet."

 

Dagboksanteckningen

Nu kommer jag till den där dagboksanteckningen från den 14 mars 2001:  

"Sitter på mitt rum. Det är kväll och klockan är halv sju. Lyssnar på "Draw me close" och njuter av livet med Jesus. Jag mår underbart bra. Ikväll ska jag mest ta det lugnt, skriva, läsa och tillbringa tid på mitt rum själv - för ovanlighets skull.  Idag fick jag det som profeterades över mig härom dagen... 

(Klassen var under året indelad i små samtals-bönegrupper och en dag fick vår klass besök. Varje grupp fick möjlighet att träffa en man som har en väldigt tydlig profetisk gåva - dvs gåvan att få hälsningar/tilltal från Gud rakt in i människors liv. Och eftersom vår lärare visste att mannen har denna gåva så spelades det han delade in för att, de som ville, senare kunde få det nedskrivet på papper. Det pappret hade jag nu fått.)

.... och detta var hans ord:
"Jag tackar dig för att vi får bära Helena till dig Herre. Jag ser i dina ögon hur du glittrar av glädje över Helena, som dina ögon glittrar av glädje över oss alla, du bara tar emot Helena när hon kommer. Ja, säger Herren, det är jag som fört dig till denna plats, det är jag som fört dig inför mitt ansikte säger Herren, ja Helena det är jag som uppmuntrat dig den här tiden, du har själv sett hur jag har uppmuntrat dig och jag skall styrka dig till hela din varelse. 
Det är på det sättet Helena, säger Herren, du är älskad från huvudet ner till fötterna av mig. Jag kan göra något fint av dig och jag har gjort något fint av dig. Du är redan fin, men ibland har du inte gärna velat se dig själv i spegeln, du har så lätt föraktat dig själv, du har tyckt att alla andra är finare än du. Men du är fin säger Herren, därför att jag har skapat dig, ja du är fin Helena för att jag har skapat dig. Ja Herre, du vill möta henne idag, du vill använda henne på ett fint sätt där hon går fram. Du skickade henne till den här skolan, den här bibelskolan, för att lösgöra den här glädjen i henne att hon bara finns till för din skull Herre, hon får vara Helena och hon är älskad av dig Gud..."


Jag minns än idag hur befriande tårar rann nedför mina kinder. Det var så oerhört starkt! Där satt en man jag aldrig träffat förr, bad för mig och delade dessa ord. Ingen, inte ens min mamma som jag delat mycket med under min uppväxt, skulle kunna känna mig på detta sätt. Hur jag exempelvis under längre perioder t o m vägrat att se på mig själv i en spegel. Bara jag visste..... eller? Där och då förstod jag att det inte var sant. Det fanns en till som visste om hur jag mått. Gud som inte är långt borta från någon enda av oss. Gud hade sett mina tankar och min ångest. Gud hade sett vad som fanns där i djupet av mitt hjärta.


Jag väljer nu att öppet och avskalat dela detta för att jag tror att jag ska göra det och för att jag tror att det finns några där ute som kommer bli uppmuntrade av detta. 






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar