Om jag hade en dag kvar att leva, skulle jag då tycka om mig själv?

Denna sångtext är till dig som kanske glömt eller aldrig förstått att du är värdefull, vacker och älskad!
En sång om att låta dig älskas av Gud som ville ditt liv
 - och bli fri.

Om jag hade en dag kvar att leva
undra vad jag gjorde då,
skulle jag njuta av livet
eller skulle jag låta den gå.

Skulle jag stänga av TV:n
och för en gång skull tycka om min kropp
våga tro jag bär ett värde
trots att jag inte kan nå ända opp.

Ge mig blott en enda dag                                             
där jag verkligen kan vara jag.
Kanske jag är som jag är
för att Någon har tänkt mig så här.

Orkade jag då höja blicken
fråga dig vad jag kunde ge
och äntligen låta dig veta
hur vacker du är när du ler.

Skulle jag ta av mina medaljer
låta rustningen glida av min hud
och äntligen lita på orden:
Jag bär dig för jag är din Gud.

Om jag hade en dag kvar att andas
några få timmar kvar av mitt liv,
skulle jag ge dig det enda jag äger,
då skulle jag ge dig min tid.




Jag är så oerhört tacksam för vad Gud har gjort i mitt liv (se ex detta inlägg) och att få äga en visshet om att oavsett vad andra säger, vad som händer i livet eller vad jag gör så att jag är älskad, värdefull och vacker.

Samtidigt så vet jag också att det finns så många röster som inte vill mig väl , vill dra ner mig och få mig att tvivla på Guds kärlek. Därför behöver jag varje dag lyssna till Guds röst som driver lögnerna på flykt!

For you created my inmost being;
    you knit me together in my mother’s womb. 

 I praise you because I am fearfully and wonderfully made;
    your works are wonderful,

I know that full well

Psaltaren 139: 13-14