En dag i köket - hemmets hjärta!

Idag har jag befunnit mig i husets hjärta nästan hela dagen. Jag har nämligen tillbringat dagen i köket, men inte först och främst för att laga mat eller baka, som jag ju tycker så mycket om, utan för att storstäda! Och städning var det verkligen hög tid för! Insåg att det skulle dröja ännu en månad till innan jag kom till stor-rengöringen om jag inte nån dag lät "det eviga plockandet" va (ni som går hemma med små barn anar nog vad jag menar ;-))

Fick en riktigt trevlig dag! Att städa så att det blir så där skinande rent och snyggt, det är ju egentligen ganska skönt. Dessutom om man får göra det i godan ro, med lite fotopauser då och då och med härlig musik i bakgrunden - Lalehs sköna unika röst.

Till mellis kom svägerskan med barnen, så då fick jag göra lite annat än att bara städa. Trevligt! För det finns trots allt bra mycket roligare saker att göra än att städa. T ex prata med svägerskan min...
och fota! :-)

Färgklickar på the´hyllan!

Fick lite hjälp idag av en liten hjälpreda, jag menar stjälp-reda. Medan jag stod på kökspallen och rengjorde alla överskåp, passade lilleman på att plocka fram allt han hittade i de nedersta lådorna.

Köksfunderingar

När vi flyttade in funderade vi fram och tillbaka på vad vi skulle göra med köket. Jag tycker ju om att måla om saker och ting - som om ni inte hade märkt det ;-) - och funderade på om vi kunde lämna in alla luckor till en turkos förvandling och själv stå och måla en massa vitt på alla bruna skåp. Samtidigt visste jag inte vad vi skulle kunna hitta på för att fräscha upp det mörka tråkiga kaklet och dessutom önskade jag t ex mer bänkyta, en köksö för alla bakgrejer och ett finare golv.

Mer bänkyta, stora lådor för bakgrejer och ett schackrutigt golv

Efter många om och men så insåg både jag och min man att det nog var lika bra att sälja det gamla köket och köpa ett nytt. Så här i efterhand är jag glad över beslutet, även fast jag inte gillar "slit och släng"  utan först och främst vill satsa på att återanvända och handla second hand.
Samtidigt så handlade det denna gång inte bara om att få en estetisk uppfräschning, utan en praktisk och luktmässig sådan.

Hur dum får man va när man köper ett hus där de förra ägarna rök, när man dessutom är en personlighetstyp som  intensivt känner nyanser av smaker och dofter!?
Tack och lov - puh - så har vi fått bort i princip all röklukt tack vare ommålade tak och väggar och
det nya köket!!! För i ärlighetens namn så luktade det inte särskilt gott inne i dessa skåp :-(

Köket före

Imorgon bjuder jag på lite ljusa och härliga efterbilder för den som gillar sånt :-)
 (Hihi, en liten bloggteaser blev det allt ikväll)

Välkommen åter!

Nu går han...

...och när han på sin födelsedag upptäckte att han kunde stå alldeles själv så applåderade han sig själv.
Finns det någon sötare på jorden?
Nej! :-)

I helgen fick han besök av sin kompis Viktor som är en månad äldre och hunnit gå en hel månad.
Här sitter Viktor och hejar på och tycker att kompisen gjort stora framsteg på kort tid ;-)

En liten hejarklack

Passar på att visa lite härliga bilder från vår hall som jag tycker om.
(Längtar dock efter ännu mera färg och hoppas att antingen väggarna eller rumsdörrarna får sig en omgång inom snar framtid)

Hallen före

Visst har hallen blivit lite trivsammare ;-)

Hallen efter

Färgglatt barnrum och hemtrevnad

Ikväll kom vi hem efter fyra supertrevliga dagar i Umeå och Övik, med bl a ett besök på paradisbadet vilket var julklappen till mitt syskonbarn. Det blev en julklapp som vi blev många som fick glädjen av och stor som liten njöt av en superrolig  ;-) dag tillsammans i vattenrutshbanor, forsar och bubbelpooler! Och jag blev verkligen som barn på nytt och åkte nog den 180 meter långa vattenrutshbanan flest gånger av alla. Roliga och trevliga dagar har vi verkligen haft, men ändå är det sant som sagt; "Borta bra men hemma bäst"

Borta bra men hemma bäst

Min dotter uttrycker sig ibland så roligt att jag funderar på att börja skriva citatbok och spara lite på hennes sköna kommentarer. Jag minns inte exakt vad det första min dotter sa när hon klev in genom dörren, men något i stil med detta; "Nu ska jag gå in till mitt rum och se hur fint jag har det".

Förutom att hon, precis som mig, älskar att måla, rita och pyssla så kommer jag ofta på henne med att ha "möblerar om", t ex flyttat på ljuslyktor jag ställt fram på bordet i ställt dem i egna mönster och färgkombinationer. Undrar vad som är medfött/ärftligt och hur mycket som hon påverkats av mig under sina första fem år? :-)

Längtan efter att få inreda och skapa

Ibland kan jag känna att min längtan att inreda dotterns rum känns fånig. Å andra sidan så tycker jag det ju det t ex var fantastiskt roligt att måla den stora solen på väggen och spraymåla hennes taklampa. Ja t o m att sy ett draperi till hennes säng var roligt, när jag nu äntligen kom till skott. Dessutom överdriver jag inte om jag skriver att jag nog aldrig sett min dotter hoppa och studsa så mycket av glädje som när hon upptäckte att jag äntligen hade gjort en "koja" under hennes säng. Hon hoppade in och ut under sängen i glädjetjut och sen sprang hon fram till mig, kramade om mig och sa: "Åh mamma. Tack tack tack. Det blev precis som jag längtat efter". Dubbel glädje!

Nu vill jag få sprida lite glädje med ett par färg-glada och soliga bilder en helt vanlig mörk och kall januarikväll.

Dotterns färgglada rum

 Tror jag själv fått en favoritplats i huset, dvs inne i dotterns "koja".

Solen som alltid lyser i dotterns rum

Jag blir glad varje gång när jag går in i dotterns rum och möts av solen.  Hmm, nej förresten, det var en lögn. När det är totalt kaos och hennes golv belamrats med småjox  (något hon lyckats ha alldeles för mycket av redan) så får jag inte ett stort leende på läpparna av att gå in i hennes rum.

Solgult och varmt rosa

Nu vill hon inte sova i översängen längre, vilket jag har full förståelse för.  Hon har för övrigt förklarat för mig att hon vill att hennes kompisar oftare ska få sova över i hennes rum och att då kan de ju få sova där uppe.

Små ommålade färgglada hyllor och krokar som jag satt upp inne i hennes sängkoja.

För ett år sedan fick min gamla prylhylla en vacker kulör och numera får dotterns småjoxet bo i den. Fast, för det mesta står inte småjoxet hyllan.... Mycket oftare finner jag dem på vardagsrumsbordet eller på golvet.

Jag avslutar detta inlägg med en bild på lampan jag köpte för 10 kr på en loppis men vars tyg hade blivit missfärgat.


Så som den ser ut nu påminner den mig om en cirkus, vilket jag längtar efter att få gå på tillsammans med dottern ;-) Kanske långsökt, men tanken/bilden gör mig i alla fall väldigt glad. Tänkte förresten att dottern framöver skulle kunna dekorera lampan med några av alla hennes pärlhalsband, så blir den ännu färggladare och personligare.

Spraymålad lampstomme

Soliga hälsningar från turkosahelena



 

1-årskalas och glädjen över att vara hemma med barnen

Igår firade vi vår lilla grabb som hunnit fylla 1 år. Dagen började fantastiskt, vi fick nämligen sovmorgon till klockan 10:00 (hurra!), och den fortsatte lika bra som den börjat. 

En av höjdpunkterna under dagen var när vi kom på att vi, så här på vår sons första födelsedag, borde passa på att filma lite med vår filmkamera - något vi inte gjort på över två år. När vi nu äntligen tog fram kameran behövde dock minneskortet tömmas och det resulterade i att vi hamnade i TV-soffan - hela familjen plus mormor och morfar som hade kommit på besök dagen till ära. Där satt vi sedan allihopa i över en timme och tittade på alla de underbara små filmklippen som, fem år tillbaka i tiden, spelats in med vår filmkamera. Det blev en stund jag är mycket glad för; det rann t o m tårar av tacksamhet nedför min och min mans kinder. Vi hade nämligen inte tittat på dessa filmer från vår dotters första tre år förrän denna stund (pg a av att laddaren till kameran försvann och inte upphittats förrän slutet av förra året). Och vi hade inte heller något minne av att vi filmat så där många olika tillfällen.

Förutom att vi fylldes av stor tacksamhet kände både jag och min man stor glädje över att vi valt att vara hemma så mycket med vår son och ser verkligen fram emot tiden som ligger framför oss. Barnen är bara små en kort tid i livet och det är en underbar tid värd att ta vara på. I år kommer dottern att fylla hela sex år och börjar ju förskoleklass och allt mer tid vill hon hellre tillbringa tillsammans med sina kompisar än med oss. 

Så, som sagt, det gäller att ta vara på tiden med våra små älsklingar. Den kommer inte tillbaka.

Rulltårta 1-årsdagen till ära!

Jag la inte så mycket tid på att stå och baka till detta kalas ;-) utan prioriterade middagen istället.  Denna gång blev det tjälknöl på en fransyska (nöt). Är så gott! 

Jag la in köttet i ugnen klockan 00:00 (fryst på gallret, med ugnsplåt under. och ugnen på 100 grader), tänkte att köttet skulle få ligga inne i ugnen över natten, och gick sen och la mig.  Är glad att lilleman vaknade kl 5:30 och ville ha välling. För när jag då  stack in köttermometern visade den 66 grader. Tur att sonen väckt mig. Hade inte trott att köttet skulle bli färdigt så snabbt. Sedan står jag där i köket och gör en saltlag klockan halv sex på morgonen, hmm natten. (Den hade jag väl kunnat förbereda dagen innan ;-). 

Tur att det blev så underbart gott - annars hade det inte känts värt. Och tur att jag dessutom fick sova tre timmar till.

 

Saltlag till tjälknöl (ca 1,5 kg kött)

7 dl vatten

3 dl rödvin

2 tsk socker

1 dl salt

1 tsk krossad svartpeppar

1 tsk krossade enbär

3 st grovhackade vitlöksklyftor

1 st smulat lagerblad

1 tsk timjan eller herbes de provence (kan uteslutas)

Koka ihop alla ingredienser till lagen och låt svalna. Lägg sedan ner det varma färdiga köttet i saltlagen och låt det ligga där i ca 5 timmar (täck över och ställ svalt). Ta sedan upp köttet, torka av det och skiva i tunna skivor. Serveras kallt med t ex en god potatis eller rotsaksgratäng. 

Ljuvligt gott och enkelt. Kräver bara lite förberedelser. 

P.S. Förresten, lägg inte över natten om köttet är mindre än 1,5 kg ;-) -

Festmiddag - tjälknöl med rotsaksgratäng

Min man som pysslat denna gång. Han tycker om "återanvändningspyssel" ;-)

Lilleman som leker med sin nya leksak och storasyrran som leker "med" lillebror

Tjejen fick, trots att det inte var hon som fyllde år, också en liten present - mitt gamla smyckesskrin. Behöver jag skriva att hon blev mycket glad. Mina föräldrar började nämligen sitt besök hos oss med att fylla hallen med lite lådor och kartonger som stått i deras garage alldeles för länge (enligt deras mening ;-))

En bloggårskrönika

Så här i början av ett nytt år är det roligt att få blicka tillbaka på året som gått och bli påmind om lite av allt möjligt som man har fått vara med om under ett år. För att sedan få blicka framåt och ta emot ett nytt spännande år som ligger som ett blankt blad framför en!

Inspirerad av Petras årskrönika påbörjar jag nu min egna

Bloggresumé av 2014 :-)

FEBRUARI
Måndagen 24 februari såg min blogg sitt ljus. Inspirerad av ett vardagligt glädjeämne, ute vid grillplatsen tillsammans med min underbara familj, satte jag igång att blogga med längtan att se och ta vara på var dags glädjeämnen.

Ett av mina intressen är ju, som ingen kan missa, att få skapa; pyssla, måla och skapa trivsamma rum.
Här på bloggen känner jag att jag vill njuta av färg och foto och dela mitt intresse med likasinnade (och såklart alla övriga intresserade) Välkommen in i det färgglada och retroinspirerade rummet "Skaparglädje".

Färgglada pinnstolar

Teakpianot i vardagsrummet som jag fick av min mormor och en pianopall som jag piffat upp.

Sakta men säkert håller nu vårt till ytan alldagliga hus på att fyllas med färg glädje och göras mer hemtrevligt.

MARS
Jag vill måla hela världen... och det sliter mycket i målar- och pysseltarmen. Allra roligast är det att få fynda något second hand eller i förrådet här hemma och genom lite färg och fantasi piffa upp det och få ta fram det i ljuset.

Kakfat DIY

Kakfatet här på sin rätta plats i köksfönstret och en lampfot som fått byta färg från träbrun till ljus turkos.

Även om det ser ut som att jag målar väldigt ofta så sker det trots allt relativt sällan, i alla fall i jämförelse med mycket annat. Jag pysslar största delen av min tid om vår nya familjemedlem och det känns som jag inte gör annat än att amma. Övrig tid går till det vanliga; att planera och ordna frukost, lunch, mellis, middag och kvällsmat till oss övriga i familjen. Men jag klagar inte! Jag trivs med livet och att få vara hemma.

På kvällar och nätter blir mycket uppesittartid (sådan mor sådan son) och jag passar på att få utlopp för min kreativitet här på bloggen. Det är också nu som bloggen får namnet "Drömmen om ett turkosare land".
"Tanken var ju redan från start att fokusera var dags glädjeämnen. Efterhand kände jag att jag ville att hela bloggen skulle få genomsyras av glädje och underrubriken blev därför "en blogg om att se, ta emot och sprida glädje". Jag fick tanken att skriva om den dröm jag bär på, som fått namnet "Drömmen om ett turkosare land". Jag vet såklart inte vart resan kommer att sluta eller hur länge den kommer att vara - alltså hur länge jag kommer ha inspiration till att blogga- men jag vet redan nu att jag fått en hel del goda tankeställare som jag också kommer att dela med mig av i rummet som är fyllt av "Ord om glädje"

Vår nya familjemedlem (bild från januari och de allra första dagarna av hans liv)

Är fylld av en enormt stor tacksamhet över möjligheten att vara hemma och att dessutom att få vara hemma tillsammans allihopa - hela familjen. (Och det är ju såklart även tack vare att både jag och min man är hemma som jag även ges möjlighet till lite egentid/skapartid - vilket känns välbehövligt).

Nu börjar solen visa sig allt mer och himlen bli turkosare och uterummet fylls av ljus och värme. Det är fullt med snö på gården men inne i uterummet känns det som sommar. Underbart!

Dottern softar i vår turkosa solstol (obs - inte ett arrangerat foto ;-)

APRIL
Bloggandet tar med mig på en intressant resa där jag börjar fundera extra mycket kring frågan: "Vad är sann glädje?" och under april månad blir det mycket filosoferande kring ordet lycka
- Vem är den lyckligaste människan?
- Gräset är alltid grönare på andra sidan... eller?
- Vad jämför vi oss med?

Detta är månaden då jag är full av inspiration att blogga. Det blir, förutom filosoferandet, en hel del
- retrolycka

Anteak i Skellefteå och andra secondhandbutiker blir välbesökta....

Det blir även ett besök på en färgglad retromarknad i Skelleftehamn

Jag passar på att piffa upp en klassisk retro stegpall som förra ägarna lämnat kvar i källaren.

 - pysselidéer som blir verklighet

- och härliga vårdagar

Jag får här också tanken att göra lite "hemma-hos"-inlägg här på bloggen och börjar med ett ljuvligt retrohem.

Rolig tanke... men det blev visst bara två stycken sådana blogginlägg på ett helt år. Det beror nog fr a för att det inte känts särskilt naturligt att gå runt och fota när vi t ex varit bjudna på middag och fått tid att umgås med våra vänner.

April månad avslutas med att jag får äran att hålla vårtalet här i samhället, ett tal som 2014 får handla om att vara glädjespridare och turkosifiera hela vårt land.

MAJ

Den 4 maj döps vår son av Gud och välkomnas in i Guds stora familj - en sann glädjefest!

Jag passar på att bjuda in till pysseljunta och det blir scrapbooking, decoupagepyssel och annat trevligt.

I övrigt är det mest vårens långa bilsemester - Sverige runt - som hägrar. Och den 15 maj beger vi oss iväg.
Nu blir det en längre bloggpaus då målet ju framför allt är att få hälsa på och umgås med en massa vänner runtom i Sverige som man inte träffat på år och dar.

Längs kullerstensgator i Lysekil.

Hemma igen bjuder jag på några små små  glimtar från vår mycket lyckade bilsemester.

JUNI
Vi har nu bjudits på underbart härliga och soliga sommardagar en hel månad och när vi kommer hem ligger ändå hela sommaren framför oss. Lycka!

Vi njuter nu av lata dagar både hemma och i mina föräldras sommarstuga - paradiset på jorden. 

I denna ljuva sommartid gå ut, min själ, och gläd dig vid den store Gudens gåvor.

Se hur i prydning jorden står, se hur för dig och mig hon får så underbara håvor.

I början av denna månad föds också en ny kusin till våra barn, men något stod inte rätt till därinne i magen. Svågern och svägerskan får åka härifrån till Umeå och det blir akut kejsarsnitt. Deras lilla tjej tar sina första andetag men upphör, efter bara några minuter, att andas. Nu väntar många långa och jobbiga dagar, med mycket böner och tårar, men efter exakt en månad får familjen komma hem. Deras lilla tjej är nu 7 månader och en aktiv, glad och fullt frisk lite tjej. Gud svarade på våra böner! TACKSAMHET

Jag sammanfattar också lyckofilosoferandet i ett inlägg som ges rubriken: "Den fåfänga strävan efter lycka"

JULI
Ännu fler härliga sommardagar - nu  i min mans föräldras sommarparadis. Tycker dock personligen inte att bräms hör hemma i ett paradis ;-)

Jag har inte särskilt mycket lust till att sitta framför datorn och än har jag inte hunnit investera i en smartphone (vilket jag har nu och det underlättar både fotandet och bloggandet)

Men det är nu jag väljer att författa ihop ett av mina viktigaste blogginlägg med rubriken STOR GLÄDJE,
där jag berättar om min kristna tro och den djupa glädjen i Gud.

AUGUSTI
Under denna månad skrivs endast tre inlägg och förklaringen, förutom att det fortfarande är sommar,finner ni i detta inlägg: Ortopeden, trötthet och många glädjespridare

Denna månad är väldigt jobbig, men har även den många fina och härliga stunder.

SEPTEMBER
Orken återvänder, min man börjar må bättre och bättre och vår son sover mer och mer sammanhängande på nätterna.
Det är också nu jag upptäcker och får en hobby. Och så här i efterhand så inser jag att denna månad kanske var den allra härligaste. Det blir många små enkla men oerhört mysiga utflykter och jag njuter av naturen, och allt vad den har att ge, tillsammans med mina barn och goda vänner

Ljuvliga stunder i svampskogen

OKTOBER
Utflykterna fortsätter och friskluften gör mig så gott att jag bara måste få skriva och uppmuntra fler att gå ut och njuta. 

Den absolut bästa helgen blir i Svarttjärn tillsammans med några vänner. Vi går på långpromenad längs skogsstigar, lagar mat över öppen eld, pratar fram till småtimmarna, sover i tält och äter pannkakor till frukost (se inlägget: Tjejhelg).

Nej vänta förresten - den bästa helgen var ju när jag och min man fick gå PREP (friskvård för parrelationer) tillsammans.

Helt enkelt en riktigt bra månad! Och då har jag inte ens nämnt det bästa av allt - det oerhört viktiga uppvaknadet som jag fick i början av månaden!

NOVEMBER
Nu bloggar jag på för fullt och om allt möjligt; t ex
 - om det där med att bli hemmablind och inte inse hur bra och fint man har det...

Vårt hem

- om lite olika pysselprojekt

Dotterns 5-årspresent = mitt gamla dockhus.

Färgglada petflasklampor

och om att äta mer vegetariskt!

Köttfri dag?

Det finns nu ingen hejd på inspirationen, det är bara tiden som sätter gränser.


 
Den största glädjen denna månad är att en god vän och hennes fina familj äntligen, efter över 7 års ovisshet, beskedet att de får uppehållstillstånd. Vilket bönesvar!

Hurra!

DECEMBER
Året börjar närma sig sitt slut och även jag börjar känna mig slut pg a mörkret och alla dessa jobbiga förkylningar och virus. Men bortsett från det så är jag fylld av tacksamhet och passar dessutom på att berätta lite om allt fantastiskt Jesus har gjort i mitt liv och vad han betyder. Hur han t ex talat personligt rakt in i mitt liv och förvandlat mig. Och hur Gud burit mig genom svåra perioder i livet och hjälpt mig att inse att han alltid är värd att tro på . För att citera en ängel ;-) "Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket"
 

Det är advent och än en gång ska jorden höra änglasång; 

Nu har ett nytt år börjat - nådens år 2015
och jag väljer att avsluta detta inlägg med ett par ord skrivna av min EFS-kollega Olof Edsinger:
Förr i tiden brukade man göra ett tillägg när man skulle skriva ut ett nytt årtal, till exempel i en dagbok eller en historisk skildring. Man skrev ”i nådens år”. Orsaken till detta var att man var medveten om att varje nytt år var att betrakta som en Guds gåva. Ja, att faktiskt varje sekund, varje andetag vi tar, är ett uttryck just för Guds oerhörda och oförtjänta nåd. Det liv som vi får leva här på jorden är något vi har Skaparen av himmel och jord att tacka för – honom och ingen annan.
Detta är en grundläggande sanning också i mitt eget liv. Varje ny dag får jag bäras av en tacksamhet över de många gåvor som min Herre har gett mig. Mitt liv, min gudsrelation, min familj, mina vänner och förebilder, mina gåvor och förmågor, mina möjligheter att tjäna Jesus Kristus … listan kan göras lång. (se hela inlägget här "Ännu ett nådens år")

Jag ser med förväntan och glädje fram emot ett nytt spännande år!

OCH ÖNSKAR ER ALLA 

ETT GOTT NYTT ÅR !

(eller borde jag skriva god fortsättning när det hunnit gå 10 dagar in på det nya året... näe)