Vila, rekreation och en bok som inte lämnar en oberörd

Denna helg har vi bara tagit det lugnt. Extra viktigt efter den intensiva jobbveckan som min man hade haft.
Efter familjegudstjänsten igår gick vi hem och gjorde vegburgare med vitlöksdressing. Riktigt gott. 

Vegburgare ute på murrikkan

Mums

Trevligt med en grillplats på gården

Tacoburgare

och  ett uterum

I övrigt har det tillbringats mycket tid i uterummet och i en solstol på altanen. Det är så ljuvligt att vi t o m har kunnat äta frukost därute trots att det bara är mitten av mars.

Nu när min man har jobbat på annan ort, och i med det sovit borta på hotell ett par nätter, har jag varit hemma själv på kvällarna. Jag passade på att låna en bok på bibblan som jag tyckte lät intressant och läste ut den samma dag. Obs: var dock vaken lite väl länge den "kvällen"

Boken heter "Den oväntade resan", är utgiven av Sjöbergs förlag 2014 och berättar om Simon Ådahls liv.
Ni kanske minns popgruppen Edin Ådahl (som bestod av bröderna Simon och Frank Ådahl och Lasse och Bertil Edin) och som bl a vann Melodifestivalen 1990 med "Som en vind".
Boken är väldigt personligt skriven och inte lik någon annan självbiografi jag läst (biografier och verklighetsbaserade böcker är den typen av litteratur jag tycker allra bäst om). Boken är fylld av oförklarliga och övernaturliga händelser blandat med en hel del dråpligheter och galna historier. Det absolut starkaste är att läsa om förlåtelsens kraft och Simons väg ur djupa hatkänslor han hade mot en man och den bitterhet, gentemot Gud och allt vad kristen tro heter, som Simon levde i under många år.  Jag skulle bli väldigt förvånad om boken lämnar någon helt oberörd.

Simon själv inleder med dessa förord: "Den här boken handlar egentligen inte i första hand om Simon Ådahl, även om den innehåller berättelsen om mitt liv. I grund och botten är jag faktiskt väldigt trött på Simon Ådahl. Jag har t o m skrivet en låt som handlar om det. Storyn i min bok handlar till lika stor del om Gud och den plan han hade för mitt liv, en plan som dettog många år för mig att förstå och koma in i. Jag var nämlingen fullständigt övertygad om att jag skulle bli en bitter man som med ett lätt leende på läpparna mindes en uppväxt i en frikyrka och som någon gång ibland delade ett ironiskt skämt om detta. Tänk så fel jag hade. "

Så nu lämnar jag igen den på biblioteket och så får vi se vem som lånar den här näst ;-)